sova sova sova

Det har blivit lite knasigt med sömnen för lilltjejen nu i helgen. Det senaste är ju att hon sover två gånger/dag en gång runt elva och en gång runt fyra. Det gör det ju väldigt svårt med planeringen. I helgen har vi varit iväg och även haft besök så det har blivit lite si och så med sömnen. I går var loppan jätteledsen och övertrött och sov inte alls som hon skulle på dagen, så eftermiddagen och kvällen var kaos. Hon somnade vid nio på kvällen och sov sen till halv ett, då vaknade hon och åt. Det brukar hon göra, sen flyttade jag över henne till min säng för hon var klarvaken. Så låg hon där och åt på sina fötter och sparkade mig i huvet och lite sånt, sen blev hon otålig och ville gå upp. Fast det var mitt i natten, så då fick hon sitta bredvid mig sängen och då brukar hon klättra på mig. Det gjorde hon ett tag och sen la hon plötsligt huvet på min mage och somnade. Då la jag henne på hennes kudde bredvid mig och då vaknade hon till, kikade på mig la sin lilla arm om min hals. För det är så lång den når och så sov vi så till klockan sju i morse Det var så mysigt ♥.
I dag när hon skulle sova på dagen, sov vi tillsammans i min säng för jag är så förkyld och var helt slut och i eftermiddags så somnade hon på soffan. Det tycker jag är okej att hon gör på dagen, men på natten ska hon sova i sin egen säng om det inte är undantagsfall som igår. Hon är så duktig och somnar utan knorr i sin egen säng varje kväll.

Idag vaknade jag med huvudet och näsan full av snor, huvudvärk och världens hosta. Det var -15 så jag ville inte ta ut lillan heller. Så idag har vi varit inne och myst hela dagen lång, och när lillan sov middag på lunchen so däckade jag bredvid. Imorn fyller världens bästa tjej 5 månader och då ska vi till bvc, för spruta, vägning och mätning. Jag tror hon är 66 cm lång och väger 6,8 kg ca. Imorn får vi veta, finaste S som är hemma denna vecka ska med och sen ska vi vidare till en annan kompis för lunch och mys ♥

Nu var det nog slut.,...

Japp, det känns lite dubbelt faktiskt, tråkigt att det mysiga stunderna ska ta slut. Men samtidigt skönt att få en del av sin kropp tillbaka och slippa kasta fram tuttarna både här och där... Även fast jag alltid varit väldigt diskret och ammat under en filt, om jag ammat någon annan stans än hemma... Den sista månaden har ju mest pumpat ut mjölk och gett på flaska då damen blivit bekväm av sig och tyckt det går för långsamt med tutte.... Och nu de senaste dagarna när jag har försökt pumpa ur har det knappast kommit något alls... Jag ville amma i sex månader, nu har jag sett till att hon fått i sig min mjölk i fem... Det hade funkat om jag inte blivit magsjuk i julas och mjölken sinat... Men nu är det så och jag är ganska nöjd iaf...

Babysång och gips ♥

Idag började vi dagen med att gå en lång promenad ca 30 min, det är långt för mig så gnäll inte !!!. Det snöade till och med på oss massor. Inte på loppan, hon låg ju i vagnen och pratade om allt möjligt. Vi promenerade till babysången, dit vi börjat gå med några andra i mammagruppen. Vi sjöng och barnen gillade det. Sen fick vi göra fina gipsavtryck av barnens händer, det var kul. Sen fikade vi och efter det fick barnen leka. Sen tog jag bussen hem, för då var det snöstorm. Och så har vi softat och lekt och pussats och myst resten av dagen. Nu sover loppan och jag ska snart göra det samma ♥

För ett år sedan....

Packade jag i ren panik ner alla mina ägodelar i flyttkartonger, telefonen hade ringt säkert hundra gånger vid denna tidpunkt på dagen/kvällen....
För ett år sedan, hade jag inget eget hem... I några månader, det var mindre kul.
För ett år sen berättade jag för mina älskade vänner att jag var gravid, gravid i vecka tretton och utkastad av sambo till lika far till ärtan i magen.

När jag gick och la mig den kvällen tänkte jag, att det finns bara en väg. Och det är upp, och jag var tacksam för att jag då fick veta vad min dåvarande sambo var för slags person. Den kunskapen har enbart gjort mig starkare. Och detta år har varit det bästa i mitt liv. Oändlig tacksamhet, för allt alla nära och kära gjort för mig och min dotter. ♥

När alla andra går och lägger sig...

så är jag vaken, jag fixar med praktiska saker och ugglar farmför datorn. Planerar och donar, skriver listor osv. Till klockan elva ungefär, då går jag och lägger mig... Åh så skönt att sova tänker jag, då hinner jag sova några timmar innan loppan ska äta sitt nattmål. Varje natt i tre månader har jag tänkt så. Och lika förvånad blir jag varje kväll, när jag inte kan somna... Oftast somnar jag efter ett, mellan ett och tre om jag har tur. I värsta fall hinner loppan vakna och käka, i alla allra värsta fall så vill hon inte somna om och vi måste vara vakna några timmar.... Då ligger vi i min säng i mörkret, hon sprattlar och kickar mig i huvet och ryggen. Sen pratar vi lite och somnar. Hon i sin säng och jag i min, och vi sover så jälva bra. Hon väcker mig oftast med ett skratt och så börjar våran dag. Jag är hur pigg som helst, och allt går jättebra. Tills klockan är fyra och jag tror jag ska gå av på mitten.... För då kommer tröttheten som en spark i skallen... Jaha men varför går du inte och lägger dig tidigare tänker ni då... Och det spelar ingen roll om jag så går och lägger mig vid åtta när loppan gått och lagt sig... För JAG KAN INTE SOVA. Så fort jag går och lägger mig så börjar de alla tankar och funderingar.... kring, vad jag ska jobba med när föräldraledigheten är slut, vilken förskola loppan ska gå på kommunal, privat, engelsk, svensk, vilken pedagogik, ute eller inne ??? en miljard frågor.... Tankar på hur jag ska lägga upp nästkommande dag för att få ut så mycket vettigt som möjligt av den, och aldrig aldrig stressa när loppan är vaken. Hur allt strul kring loppans pappa med familj ska lösa eller inte lösa sig... och allt praktiskt jag borde göra istället för att sova.... Sen funderar jag vidare ibland kring, varför det blev såhär, varför jag envisades med att lita på någon som bara ljög... i vanlig jävla ordning och det är ju aldrig smickrande för en själv... att ligga där och känna sig dum... Och listor listor listor till förbannelse i huvet... Men så tänker jag, att det kanske är värt det iaf den här nattstressen ??. För när loppan är vaken är jag varken stressad eller ledsen eller funderar så mycket på allt runt omkring.... Då inser jag hur bra jag faktiskt har det, och att det inte spelar någon roll hur många gånger du ljugit för mig tidigare, för du finns inte längre kvar i våra liv. Och att jag ska ta det piano med loppans pappa, för det löser sig... jag vet att jag har mitt på det torra där, och har gjort mer än tillräckligt... Jag har det så galet bra, och det vet jag att loppan med har hon växer och trivs och leker och utvecklas. Och är så glad och kärleksfull. Och vi har så roligt varje dag, och jag uppskattar och lever i nuet, varje sekund varje minut... För tiden med loppan är så värdefull så stor. Om jag bara kunde somna på kvällarna så skulle det gå lite lite lättare med allt... Nu ska jag sluta gnälla, för det finns andra som har betydligt större problem än vad jag har... Nu kallar sängen och jag kommer definitivt att däcka pronto, för jag är så trött och jag kan knappt vänta... tills imorgon då en ny dag med loppan börjar... lilla lilla mammas loppan...♥

Just nu....

Är det lite mycket... så jag bloggar i morgon istället !!!